'

Jag funderar fram och tillbaka hur mycket som helst. Och kankse har jag insett att detta måste få ett slut.
Vet inte hur jag ska få fram det, men på ett eller annat sett måste det ut.

Jag mår inte bra av att höra om saker jag inte är ett dugg intresserad av, men för vissa verkar det vara ett stort intresse att få berätta om? Finns så mycket jag vill säga, men av någon outgrundlig anledning sväljer jag det hela tiden. Ett tecken på att jag inte kan vara mig själv?!


Nu blir det att försöka ta mod till sig och ringa till cafeet. Och jag erkänner jag har lite smått fobi för att ringa en massa samtal till människor jag inte känner. Men ibland måste man ju.

Måste verkligen börja kämpa nu med körkort och jobb så jag kommer bort här ifrån. Finns inget att sitta kvar här om. Vill bara glömma allt och börja om på nytt. För visst känner jag en stor skillnad på när jag är här hemma och när jag är i kalmar. Hur nått inom mig lever upp och den 100% äkta Elina kommer fram. Inga fördommar eller människor som jag inte har en aning om vart jag har. Jag är nog en sånn som måste veta att de jag umgås med är 100% ärliga och att jag verkligen kan lita på dem annars är det aldrig Mig dom verkligen umgås med.


Måste även passa på att gratta Märtha en extra gång för att du fixat ditt körkort. Vi får köra "boda runt på tio minuter" fast i bil denna gång ;) Verkligen jätte glad för din skull!

Nu blir det att ta tag i telefonen och fixa detta samtal..

Take care :)