Halloj

Lyckades inte komma ur sängen innan elva ida, hade ställt klockan på nio men ringde den eller? Nej! Vaknade iaf halv tolv och hoppade ur sängen relativt pigg.

Snart dags att hoppa in i ducshen och fixa sig innan jobb.

- Jag vill att dagarna ska gå så alla minnen bleknar! Spelar ingen roll vem eller var det än är, det tar alltid tid att glömma. Men visst är det konstigt att man helt plötsligt bara minns allt det bra och nästan inte varför man gjorde som man gjorde? Tro nu för Guds skull inte att jag sitter här och har självömkan! Absolut inte, bara så skönt att dela lite tankar ibland. Jag är stolt att jag lyckades göra det. Har ju en förmåga att dra ut på allt tills det slutar helt fel.Kände att jag aldrig skulle kunna slappna av och anförtro mig helt. Det var där någon stanns jag bestämmde mig, liggandes bredvid i ett mörkt rum och lyssna på andetagen som sakta blev tyngre. Innerst inne visste jag att detta var sista gången. För om man hela tiden väntar på att det ska vara över, endast känner sig som något tillfälligt bland alla andra då är det lika bra att kasta in handuken. Och eftersom att jag känner mig själv så var det lika bra att radera alla länkar. Ja, jag har nog en helt annan syn på förhållande! Tillit är nummer 1..

Take Care

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0